Say it with a smile

Jag skrev inte något om det i bloggen förut men för ca. 1,5-2 veckor sen så började det göra skit ont i min ena högra höft (typ mellan höften, bäckenet och jumsken). Jag var ute och sprang på idrotten och när vi hade kommit tillbaks, tagit pulsen och stretchat ut så hög det till. Jag kunde knapt stödja på benet och skolsyster var på kurs så henne kunde jag inte fråga om råd. Hur som hälst så blev det... låt oss kalla det "bra" nog till att jag kunde dansa på kvällen, fast utan hopp och för mycket "gå upp och ner från golvet" - delar. Dagen efter jorde det fortfarande ont men jag kunde gå vanligt utan att halta, nästan iallafall. 
Idag på idrotten var vi åter igen ute och sprang och efter kanse 0,5 km så hugger det till igen. Denna gången blev det inte ett sådant blixt-hugg som första utan det komm mer krypade och när vi hade sprungit hela varvet (1km) så gjrde det riktigt ont. Jag började gå i rask tackt men envis som jag är så började jag åter igen springa... eller jag försökte. Första steget skrek jag nästan för att det gjorde så ont men ändå så fortsatte jag en bit till men sedan fanns det inget annat att göra en att ge sig. Jag gick istället till lekplatsen där mina lata kompisar var och "sprang". Jag la mig på en bänk men efter ett tag så gick, nej haltade jag tillbaks till skolan igen och berättade vad som hänt för min idrottslärare.
Som tur var slutade vi då så jag haltade vidare till bussen och i Vårsta mötte farfar upp mig och körde hem mig.

Senare idag hade jag och Pim tänkt att power-walka ner (borde kansk säga ner-upp-ner-upp-ner-upp osv.) till Grindsjön och tillbaks men vi får väll se... Promenaden tar ca 2 timmar om man går fort/halvspringer men vi får väll se....
Fucking jävla kuk höft!